Omsorgsplikt och riskklassificering: vad svenska spelbolag ska göra vid tecken på risk, vilka regler som gäller och vad som har ändrats när.
Omsorgsplikt och riskklassificering: vad svenska spelbolag ska göra vid tecken på risk, vilka regler som gäller och vad som har ändrats när.
Kraven på spelbolagens omsorgsplikt och riskklassificering av spelare skärps stegvis. Sedan den 1 oktober 2024 kan Spelinspektionen, efter en ändring i spelförordningen, meddela föreskrifter om vad licenshavarnas handlingsplaner ska innehålla. Någon föreskrift om omsorgsplikt med ikraftträdande i juli 2025 har vi däremot inte kunnat bekräfta i Spelinspektionens författningssamling. Licenshavare måste redan i dag övervaka spelbeteende löpande, bedöma varje spelares risknivå och sätta in åtgärder tidigare när tecken på överdrivet spelande visar sig.
Spelinspektionen har under det senaste decenniet utformat regler som syftar till att skydda spelare från riskerna med överdrivet spelande. Med möjligheten att reglera handlingsplanerna i detalj kan kraven på omsorgsplikt och riskklassificering bli mer konkreta.

Det är också viktigt att förstå hur spelbeteenden övervakas och vilka åtgärder som vidtas om tecken på problem uppstår. Typiska varningssignaler är att spelaren höjer insatserna efter förluster eller försöker vinna tillbaka det som förlorats. Sådana beteenden är skälet till att omsorgsplikten har fått ett allt mer detaljerat innehåll.
Ett exempel på hur spelbeteenden kan se ut i praktiken är det mycket populära spelet Sweet Bonanza, där man kan observera olika sätt som spelare hanterar sina satsningar.
Omsorgsplikten är en central del i regleringen. Licenshavare måste regelbundet övervaka sina kunders spelbeteende. Detta innebär att varje enskild spelares risk att utveckla ett problematiskt beteende bedöms med hjälp av detaljerade analyser.

Metoden kan beskrivas i tre steg:
Det är viktigt att notera att om en spelare redan tidigare har visat tecken på problem, bör extra uppmärksamhet ägnas åt den individen. Personer mellan 18 och 24 år, samt de som flyttat från självuteslutning till att spela igen, brukar lyftas fram som grupper att följa upp extra noga.
En rapport publicerad av Socialstyrelsen understryker vikten av regelbunden övervakning och tidiga insatser.
Riskklassificering går hand i hand med omsorgsplikten. Genom att använda data om spelmönster kan licenshavare identifiera vilka som löper högre risk att utveckla spelproblem.
Riskklassificeringen bygger på att:
Genom att ständigt uppdatera sina metoder och integrera nya tekniska lösningar försöker spelbolagen minimera de risker som hör samman med överdrivet spelande. Detta spelar en avgörande roll för att skapa en trygg spelmiljö för alla inblandade.
Efter att en riskbedömning har visat att en spelare är i riskzonen vidtas flera olika åtgärder. En av de viktigaste metoderna är att erbjuda omedelbar feedback och stöd.
Några av de vanligaste metoderna är:
En intressant aspekt är att återkopplingen inte enbart består av standardiserade pop-up-meddelanden. Tanken är att återkopplingen ska engagera spelaren på riktigt och ge utrymme att svara, vilket kan göra en stor skillnad i tidigt ingripande.
Först lagändringarna: den 1 juli 2023 trädde ändringar i spellagen (2018:1138) och spelförordningen (2018:1475) i kraft. De syftade bland annat till att:
Den 1 oktober 2024 kom nästa steg, en ändring i spelförordningen som ger Spelinspektionen rätt att meddela föreskrifter om innehållet i handlingsplanerna för omsorgsplikten.
Sammantaget visar ändringarna en mer proaktiv hållning gentemot spelindustrin, med tydligare krav både på dem som erbjuder spel och på dem som levererar spelen.
Samma regelverk styr bonusarna, som bara får ges vid första speltillfället – läs mer om bonus utan insättning.
Skatteåren ska hållas isär från lagåren. Spelskatten regleras i skattelagstiftningen, inte i spellagen, och den 1 juli 2024 höjdes skatten från 18 till 22 procent på spelbolagens behållning.
Det här är bra att känna till om höjningen:
Kopplingen mellan skatten och omsorgsplikten är alltså indirekt. För dig som spelare är vinster hos ett casino med svensk licens fortfarande skattefria.
Ett typiskt exempel: en spelare som länge har spelat lugnt börjar plötsligt visa mönster som liknar ett spelberoende. En tidig kontakt från spelbolaget kan då göra att personen får stöd innan situationen blir allvarligare. Det är precis den sortens tidiga insats som omsorgsplikten syftar till.
Mitt råd till både spelare och spelbolag är att ta dessa förändringar på största allvar. För spelbolagen är det en chans att bygga förtroende hos sina kunder genom att visa att de tar sitt ansvar. För spelare är det en möjlighet att reflektera över sitt beteende och, om så behövs, söka hjälp. De som känner att de själva sitter fast i ett negativt mönster bör utnyttja det självtest som svenska licensierade spelbolag ska erbjuda.
Tanken bakom omsorgsplikten är att regelbunden uppföljning och tidiga insatser kan hindra att ett riskbeteende utvecklas till allvarliga problem, vilket också är poängen i Socialstyrelsens kunskapsstöd som nämns ovan.
Därför bygger reglerna på en kombination av uppföljning, begränsningar och feedback. Genom att implementera dessa metoder kan både spelaren själv och samhället i stort vinna.
Framåt arbetar Spelinspektionen med förslag på nya föreskrifter om spelansvar som ska ersätta reglerna från 2018. Kraven på digitala lösningar som identifierar riskbeteenden i realtid lär därför öka. Fler och fler spelbolag investerar redan i teknologi för att snabbare upptäcka tecken på problematisk spelaktivitet.
Gällande föreskrifter, vägledningar och remisser om spelansvar finns samlade på Spelinspektionens webbplats.
För att tydliggöra hur de nya reglerna påverkar vardagen kan vi titta närmare på några konkreta exempel:
Min rekommendation är att både spelare och operatörer sätter sig in i de nya kraven. För spelare innebär detta att man arbetar aktivt med att sätta egna gränser och att använda de verktyg som erbjuds, såsom självtester. För spelbolagen handlar det om att investera i personal och teknik så att riskbedömningen blir så exakt som möjligt.
Hur branschen har tagit emot skärpningarna har vi inte kartlagt i detalj. Typiska invändningar mot den här sortens krav är ökade kostnader och administrativ börda, medan argumentet för är att en tryggare spelmiljö bygger förtroende hos konsumenterna.
Teknik kan sänka kostnaden för att följa kraven, men bara om det är tydligt vad som faktiskt krävs, och det är därför föreskrifterna om handlingsplanernas innehåll spelar roll. Här är det viktigt att både reglerande myndigheter och speloperatörer samarbetar för att hitta de bästa lösningarna.
Spelinspektionen har fått möjlighet att ställa mer detaljerade krav på omsorgsplikt och riskklassificering och arbetar med nya regler om spelansvar. Det innebär att:
Genom att implementera dessa regler hoppas Spelinspektionen att minska de negativa effekterna av spelberoende och samtidigt ge konsumenterna bättre skydd. Min bedömning är att kraven på sikt påverkar spelbranschen positivt, eftersom de bidrar till att skapa en säker och hållbar miljö som gynnar både spelare och operatörer.
Omsorgsplikten innebär att spelbolagen kontinuerligt måste övervaka spelarnas beteenden, göra individuella riskbedömningar samt vidta nödvändiga åtgärder om en spelare visar tecken på överdrivet spelande.
Riskklassificeringen analyserar spelmönster och beteenden för att identifiera individer med hög risk för att utveckla spelproblem. Detta sker genom att följa upp förändringar i insatsnivåer, jagande av förluster och andra varningssignaler.
Åtgärder inkluderar direkt återkoppling till spelaren, restriktioner såsom tids- och pengagränser, samt möjligheten att stänga av sig via det centrala registret spelpaus.se.
Inte direkt. Spelskatten höjdes från 18 till 22 procent den 1 juli 2024 genom skattelagstiftningen, medan omsorgsplikten regleras i spellagen, spelförordningen och Spelinspektionens föreskrifter.
Förordningsändringen som ger Spelinspektionen rätt att föreskriva om handlingsplanernas innehåll trädde i kraft den 1 oktober 2024. Uppgifter om ett ikraftträdande i juli 2025 har vi inte kunnat bekräfta i Spelinspektionens författningssamling.
Fördelarna inkluderar en tryggare spelmiljö, förbättrad tidig upptäckt av spelproblem, och ett ökat konsumentförtroende som i längden leder till en mer hållbar spelindustri.
För spelare märks kraven främst genom tydligare gränser, mer riktad återkoppling och snabbare kontakt vid förändrat beteende. För spelbolag märks de genom krav på system, rutiner och dokumentation.